Fler nyheter
Offentlig sektor 27 mars 2023

För eller emot tillitsbaserat ledarskap?

Är tillitsbaserat ledarskap en väg till högre produktivitet och gladare medarbetare eller kan det istället uppfattas som en något diffus målbild, som innebär förvirring? Begreppet tillit är komplext och kan innefatta mycket.

Det är snart tre år sedan som den statliga Tillitsdelegationen lämnade sitt slutbetänkande till regeringen. Sedan dess har den allmänna grundinställningen varit att omfamna begreppet tillit och öka graden av tillit i styrning och ledning. Den senaste tiden har dock röster börjat höjas om att tillit kanske inte är den enda lösningen, och att tillitsbaserat ledarskap rent av kan bli helt fel i vissa sammanhang. Vi ska se närmare på vilka för- respektive nackdelar som kan finnas.

Förespråkare i organisationer och forskning

Sveriges kommuner och regioner (SKR) är en av flera tongivande organisationer som tydligt tar ställning för tillitsbaserad styrning och menar att kultur och ledarskap är ett av tre huvudområden. Flera forskare har varit positiva till initiativet. En av dem är Göran Nilsson, doktor i ekonomi vid Uppsala universitet, som i en artikel bland annat lyfter vikten av en tillitsfull relation mellan chef och medarbetare som drabbas av långtidssjukskrivning. En annan forskare som fördjupat sig i ämnet är Louise Bringselius, docent i organisation och ledning vid Lunds universitet. Hon har förordat tillit i en lång rad forskningsrapporter och debattinlägg, senast i en kommentar i Dagens Nyheter, som respons till den senaste tidens händelser inom polisen.

Fördelar med tillitsbaserat ledarskap

  • Förespråkarna har många starka argument för sin sak. De menar att med ett tillitsfullt ledarskap påverkas till exempel följande områden positivt:
  • Arbetsmiljö: På en arbetsplats där man litar på varandra skapas en positiv och trygg miljö. Det bidrar till minskad stress och ökat välbefinnande för medarbetare som vill stanna kvar.
  • Innovationsförmåga: Medarbetare som känner att de har frihet att ta initiativ och experimentera, blir ofta mer kreativa och innovativa.
  • Lärande: Tillit ger mod att prova något nytt och därmed möjlighet att utvecklas både genom ”learning-by-doing” och att lära av misstag.
  • Produktivitet: När medarbetare känner sig sedda av sin chef och när de litar på att de får stöd och resurser för att utföra sitt arbete på ett bra sätt, blir de mer engagerade och motiverade, vilket leder till ökad produktivitet.

Kritiska röster finns

Den senaste tiden har debatten för och emot tillitsbaserat ledarskap och styrning blivit allt livligare. Bland de som är mer kritiska till begreppet finns en forskargrupp som skrivit rapporten Tillförlitlig styrning och organisering av välfärden. De menar att tillit inte är något som kan beordras fram. Dessutom finns en risk att ett alltför stort fokus på tillit gör att man glömmer de utmaningar och problem som behöver hanteras i många verksamheter, till exempel med sjuktal, arbetsbelastning och arbetsmiljö. Sven Siverbo, professor i redovisning och styrning vid Karlstads universitet, är en annan skeptiker som i en debattartikel i Dagens Samhälle, vänder sig emot själva begreppet. Han menar att alltför många förändrings- och utvecklingsprojekt inom vitt skilda områden göms bakom benämningen, och att många konkreta förändringsprojekt därmed blir osynliga. Ett tredje exempel på debattörer som ser nackdelar är Björn Brorström och Gustaf Kastberg Weichselberger från Kommunforskning i Västsverige. I en artikel i Dagens Samhälle sammanfattar de sin kritik i fem punkter, varav en är att det är ett vagt och oprecist begrepp som få riktigt kan definiera, och en handlar om att problemet idag inte är att det finns för mycket styrning utan snarare tvärtom. De ifrågasätter också den empiriska underbyggnaden.

Nackdelar med tillitsbaserat ledarskap

De som är skeptiska mot tillitsbaserat ledarskap framför bland annat risker och svagheter inom följande områden:

  • Verksamhetsfokus: Att bygga upp tillit tar tid, engagemang och ansträngning från såväl chef som medarbetare. Det är resurser som i stället bör läggas på kärnverksamheten.
  • Missbrukade befogenheter: Medarbetare som får ökad frihet, självständighet eller befogenheter kan utnyttja detta för egen vinning på bekostnad av verksamheten och kollegorna.
  • Konflikthantering: Om relationen mellan chef och medarbetare baseras helt på tillit kan det bli svårare för chefen att hantera konflikter eller ta tuffa beslut som påverkar medarbetarna.
  • Kulturella hinder: Tillitsbaserat ledarskap kan vara svårt att implementera i kulturer där auktoritära ledarstilar är mer vanliga.

Fortsätt diskussionen!

För dig som är intresserad av att veta mer om tillitsbaserat ledarskap erbjuder Ledarna en heldagskurs. Läs gärna också artikeln Tillit – både en utmaning och en lösning för chefer i offentlig sektor.