Hemarbetet - det nya normala
Nu kämpar många för att hitta ett långsiktigt förhållningssätt till distansarbete i det nya normala. Olika riktlinjer tas fram, men arbetet ser olika ut på olika håll.
Det har skett en genomgripande förändring i synen på hemarbete sedan coronapandemin.
Den tydligaste trenden är att fler, både arbetsgivare och medarbetare, fått upp ögonen för de positiva delarna. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att alla som kunde skulle jobba hemifrån kom plötsligt och gällde omedelbart. Det gjorde att en omställning som under normala förhållanden skulle ha tagit många månader, kanske år, att genomföra nu skedde mer eller mindre över en natt. En smula chockartat för många, men efter den första förvirringen visade det sig att distansarbete inte bara var möjligt utan till och med gav flera fördelar jämfört med att arbeta på kontoret alla dagar i veckan.
Kontakt med chefen är viktigt
En stor mängd undersökningar vittnar om denna utveckling, till exempel har undersökningsföretaget Netigate frågat drygt 1500 personer om deras inställning till hemarbete. Resultatet visar att 67 procent gillar att arbeta hemifrån och att åtta av tio anser sig ha nått sina mål. De flesta vill dock inte släppa arbetsplatsen helt, utan strävar efter en kombination av arbete hemifrån och på kontoret. En viktig faktor för att känna trivsel och arbetsglädje vid hemarbete är, inte helt oväntat, en upplevelse av att ha god kontakt och en öppen kommunikation med sin chef och sina kollegor. Något som också spelar stor roll även när man delar arbetsplats fysiskt.
Jobba hemifrån ger balans i livet – men inte för alla
Även om de flesta ser klara fördelar så trivs inte alla lika bra med distansarbete. Enligt Previas hälso- och arbetsmiljöundersökning med drygt 2000 personer som arbetar minst 50 procent av sin arbetstid på distans, är det omkring en åttondel som inte är tillfreds med det. Aspekter som är särskilt problematiska för dem som inte tycker hemarbete fungerar är sociala kontakter med kollegor, men också balans i livet. När det gäller att hålla rutiner för arbetstider och pauser så är det endast hälften av alla som tycker att det fungerar helt bra, oavsett om man trivs med hemarbete eller inte.
Tips: Hur hanterar du som chef nya behov och önskemål på din arbetsplats? Och hur påverkas gemenskapen och teamkänslan på jobbet? Läs mer här om nya behov när arbetsplatser återuppfinns!
En policy och tydliga riktlinjer behövs
Även Ledarna har nyligen undersökt frågan. I rapporten Framtiden efter det nya normala, som publicerades i oktober 2022, redovisas resultatet av en enkät till 5000 chefer. Det är tredje delen i en serie forskningsrapporter som Ledarna publicerat sedan 2019 i samarbete med Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och lektor vid Lunds universitet. Resultatet visar att de tillfrågade cheferna ser många fördelar med det ökade distansarbetet, inte minst för egen del. De tror att omfattningen kommer fortsätta öka och har dessutom ändrat inställning till hur stor andel av de egna medarbetarna som kan jobba hemifrån. I enkätundersökningen fick de ange hur stor andel som inte alls kan arbeta på distans och resultatet visar att den siffran sjunkit från 33 procent före pandemin till 25 procent i februari 2022.
De positiva förväntningarna på framtiden balanseras med en mer fundersam inställning som handlar om oro för hur relationer med medarbetare, sammanhållning och organisationskultur ska påverkas. De tillfrågade ser ett ökat behov av kompetensutveckling för egen del och av struktur i form av en policy och tydliga riktlinjer inom området. Detta är några områden som cheferna i undersökningen har en ganska samstämmig bild av, oavsett vilken typ av verksamhet de leder.
Stora skillnader inom offentlig sektor
Det finns förstås också skillnader när det gäller hur vanligt det är med distansarbete och hur man ser på det. En uppenbar anledning till skillnaderna är typ av verksamhet. Vissa arbetsuppgifter måste utföras på plats och möjligheterna till distansarbete blir då naturligtvis begränsade, exempel på det är vård, omsorg och skola samt inom transportsektorn –verksamheter som utgör stora delar av kommuner och regioner. Det är därför inte överraskande att kommunal och regional sektor hade lägst andel medarbetare på distans, omkring 10–20 procent under perioden januari 2021 till maj 2022, enligt SCB:s temarapport Hemarbete under coronapandemin. I privat sektor var det en något högre andel och i statlig sektor nådde man så mycket som drygt 70 procent under delar av perioden. Rapporten visar också skillnader mellan kön, ålder och geografi. De som jobbade mest hemifrån var kvinnor, äldre personer och de som hade hemmaboende barn under 19 år. Det var absolut vanligast i Stockholm medan färre på landsbygden arbetade på distans.
Stöd för enhetlighet
Geografiska skillnader, liksom mellan olika branscher och organisationer syns även nu när pandemin klingar av och nya rutiner som fungerar framåt behöver hittas. Vissa låter distansarbete vara upp till varje medarbetare att komma överens om med sin chef, andra reglerar det i ett skriftligt avtal. En tydlig policy och nya riktlinjer är något många arbetar med, för att på enklast sätt underlätta övergången till en mer hållbar lösning på lång sikt. Om alla vet vad som gäller kan onödiga missförstånd undvikas, och fokus kan läggas på att få verksamheten att rulla på. Det minskar också risken att olika grupper upplever situationen som orättvis i och med att vissa inte kan arbeta på distans. Som stöd och vägledning för till exempel chefer, har Sveriges kommuner och regioner tagit fram skriften Distansarbete råd och stöd i samarbete med bland andra Ledarna. Där finns sammanfattning av lagstiftning på området, definitioner, och dessutom tips på mer läsning.
Tips: Med nytt år och ny regering följer förändringar av lagar och föreskrifter som påverkar dig som chef i offentlig sektor. Läs mer om nya regler som kan påverka dig som chef!