Så fungerar märket i avtalsrörelsen

I rapportering om avtalsrörelsen nämns ofta ”märket”. Vad är märket, hur uppstod det och hur påverkar det Ledarnas medlemmar?

Märket är den löneökningsnivå som sätts genom förhandling mellan ett tjugotal centrala fackförbund och arbetsgivarorganisationer som omfattas av Industriavtalet och som verkar inom den konkurrensutsatta exportindustrin.

Det finns en samsyn om att märket har en lönenormerande roll på arbetsmarknaden, trots att bara ett fåtal arbetsgivarförbund och fackliga organisationer är parter i avtalet.

Eftersom parterna inom industrin förhandlar om märket är detta avtal oftast det första som träffas i en avtalsrörelse.

Syftet med märket är att Sverige ska ha en någorlunda stabil lönebildning för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga jämfört med företag i andra länder.

Hur uppstod användandet av ett märke?

Från början av 1970-talet fram till början av 1990-talet hade Sverige problem med en lönebildning som resulterade i hög inflation och försämrad konkurrenskraft. Eftersom den svenska kronan då var knuten till valutor i länder som hade lägre inflation blev kronans fasta kurs ohållbar.

Under denna tid försökte statsmakterna att komma tillrätta med problemen genom att upprepade gånger devalvera kronan, alltså att fortfarande ha en fast växelkurs men att kronan var mindre värd i utländska valutor. Hösten 1992 var konkurrenskraften i den svenska ekonomin i ett så eländigt skick att man valde att överge den fasta växelkursen och låta kronkursen flyta. Eller snarare sjunka, värdet på kronan i utländska valutor föll mycket kraftigt på kort tid.

I det här läget uppmanade regeringen arbetsmarknadens centrala organisationer att ta fram ett förslag på förändringar av förhandlings- och lönebildningssystemet. Målet var stabilitet på arbetsmarknaden och internationell konkurrenskraft. Några fackförbund, med IF Metall, Sveriges ingenjörer och Unionen i spetsen, skrev då en öppen inbjudan till motparterna i arbetsgivarorganisationerna. 1997 slöts sedan Industriavtalet.

Hur påverkar märket Ledarnas medlemmar?

Ledarna är inte part i Industriavtalet. Det innebär att den som omfattas av Ledarnas löneavtal inte behöver invänta märket utan lönerevision kan genomföras ändå.

I avtalsrörelsen förhandlar Ledarna om en förbättrad lokal lönebildning för chefer men inte om lönenivåer. Våra löneavtal är tillsvidareavtal som reglerar processen för lokal lönebildning. Istället för att prata procentenheter fokuserar vi på chefens prestation, ledarskap och arbetsplatsens förutsättningar. Det är viktigt att lönen sätts lokalt på arbetsplatsen i samtal mellan chef och lönesättande chef.

Avtalsrörelsen är viktig även för Ledarna eftersom det är en av de arenor där vi kan förhandla om och påverka chefers förutsättning och villkoren i de allmänna anställningsvillkoren.

Läs mer om Ledarna i avtalsrörelsen