Chefsguider
Bra chefer och ett gott ledarskap föder framgång. Utvecklas som chef med våra verktyg, tips och råd! Välj en eller flera guider eller situationer som du befinner dig i.
Det finns 275 guider inom ditt val
SÖK I GUIDER

Vila, jour och beredskap

Alla anställda ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet per dygn, så kallad dygnsvila. Notera att dygnsvilan ska vara sammanhängande elva timmar, inte elva timmar sammanlagt. Tiden mellan midnatt och klockan fem ska ingå i dygnsvilan, så kallad nattvila.

Om arbetets art, allmänhetens behov eller det finns andra särskilda omständigheter som innebär att arbetet måste bedrivas mellan klockan 24 och 05, får medarbetarna arbeta även på dessa tider på natten.

I dygnsvilan ska ingå all tid som inte är arbetstid, det vill säga ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid eller mertid vid deltidsanställning och jourtid. Dygnsvilan kan därför inte förenas med jour. Beredskapstid är inte arbetstid och bryter därför inte dygnsvilan. Om medarbetaren som har beredskap får arbeta, bryts förstås dygnsvilan.

Perioden om 24 timmar kan omfatta dygnet från klockan 0 till klockan 24 eller någon annan period om 24 timmar. Byte av period kan ske vid omläggning av scheman, men i övrigt ska perioden läggas ut efter ett fast system och tillämpas konsekvent.

Om något särskilt och oförutsett inträffar får arbetsgivaren tillfälligt göra avvikelse från regeln om dygnsvila, under förutsättning att medarbetaren får motsvarande kompensationsledighet. Det kan vara fråga om en olyckshändelse, maskinhaveri eller liknande. Kompensationsledigheten ska följa omedelbart efter respektive arbetsperiod.

Veckovila

Under varje sjudagarsperiod har medarbetaren rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet. Lagen kräver inte att vilan ska infalla regelbundet. Det är tillräckligt att medarbetaren får vilan någon gång under varje sjudagarsperiod. Två viloperioder kan sammanföras. Längsta intervallet mellan två ledighetsperioder kan därför uppgå till elva dagar. Vilan ska dock så långt möjligt förläggas till veckoslut. Medarbetaren har inte rätt att avstå veckovilan. Det är en skyldighet för arbetsgivaren att se till att medarbetaren får veckovila. Veckovilan ska vara planerad i arbetstidsschemat. Beredskapstid får inte räknas in i veckovilan.

Sjudagarsperioden behöver inte följa kalenderveckan. Även brutet kalenderdygn kan ingå i sjudagarsperioden.

Arbetsgivaren får tillfälligtvis göra avvikelse från regeln om veckovila om särskilt förhållande uppkommer som inte har kunnat förutses, till exempel vid olycksfall, sjukdom, maskinhaveri och liknande. Undantagssituationen ska ha karaktär av nödfall. Om arbetsgivaren tvingas utnyttja möjligheten till avvikelse ska medarbetaren ha kompensationsledigt i motsvarande mån.

Jourtid

Jourtid innebär att du står till förfogande på arbetsplatsen utan att arbeta. Jourtid räknas som arbetstid. Du får ta ut jour högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod, eller 50 timmar en kalendermånad. Jourtid får tillämpas om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt, till exempel inom sjukvården, socialvården, försvaret, brandväsendet och polisväsendet.

Beredskapstid

Beredskap innebär att medarbetaren i hemmet eller på annat ställe står till arbetstgivarens förfogande för att vid behov arbeta. Beredskapstid räknas inte in i arbetstiden. Beredskapstid regleras inte i arbetstidslagen, men det förekommer i flera kollektivavtal. Beredskapstid bryter veckovilan enligt reglerna i arbetstidslagen. Detta betyder att, oavsett om arbetstagaren behöver arbeta under beredskapstiden eller inte, så bryts veckovilan.

Nattarbete

Det finns särskilda regler om arbete som utförs på natten. Reglerna avser längden på nattarbetspassen. Natt är tiden mellan klockan 22.00 och 06.00 enligt arbetstidslagen. Den som normalt arbetar minst tre timmar av sitt arbetspass under natt eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt är nattarbetande.

Reglerna om nattarbete gäller bara de arbetstagare som regelbundet arbetar natt. En medarbetare som till exempel regelbundet avslutar sitt arbetspass före klockan 01.00 eller som regelbundet börjar sitt arbetspass efter klockan 03.00 är inte nattarbetande i den mening som avses i arbetstidslagen.

Arbetstidslagens regler för nattarbete skiljer på allmänt nattarbete och på särskilt påfrestande nattarbete. Särskilt påfrestande nattarbete kan vara arbete med särskilda risker, fysisk eller mental ansträngning.

Arbetstiden för allmänt nattarbetande får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en period om fyra månader. Arbetstiden för särskilt påfrestande nattarbete får under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar. Skillnaden ligger i att en genomsnittsberäkning av arbetstiden inte är tillåten vid särskilt påfrestande nattarbete. Detta betyder att för varje 24-timmarsperiod får arbetstagaren inte arbeta mer än åtta timmar.

Text: Sara Kullgren Uppdaterat: 2015-09-09

Jag vill bli medlem!

Podcast: Arbetsrätt för chefer

Lyssna på Jens Andersson, förbundsjurist på Ledarna.
Lyssna på podcasten på Ledarna Play

Rättshjälp

Som medlem i Ledarna har du rätt till kostnadsfritt juridiskt biträde i rättsprocesser enligt våra rättshjälpsregler och efter beslut av Ledarnas jurister.

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem