Lär känna morgondagens stjärnor

Generation Z påverkar med stark röst och inkluderande inställning

Enligt en rapport från Kantar Sifo så är Generation Z starkt påverkad av olika kriser i samhället. De är idag mellan 10 och 25 år och deras uppväxt och tonår har präglats av återkommande terrorattacker, covid-19, klimatförändringar och finanskris. Det har gett dem en realistisk syn på verkligheten, och trots att deras föräldrar kanske fruktat att de levt i en låtsasvärld i sina mobiler är många i stället fullt medvetna om samhällsutmaningarna och känner en större oro för framtiden än tidigare generationer. Många har också en vilja att påverka. Det är självklart för dem att ta ställning, göra sin röst hörd och stå för sin åsikt. Samtidigt är de mer inkluderande än tidigare generationer. Det är viktigt för Generation Z att alla ska bli accepterade för den de är och de är öppna för att människor ändrar såväl identitet som ideal över tid. Så många som 76 procent säger att de föredrar att söka jobb i en organisation som har en inkluderande arbetskultur.

Generation Alpha – suddar ut gränsen mellan digitalt och fysiskt

Den som vill stretcha perspektivet mot vad som kommer efter Generation Z ska söka kunskap om Generation Alpha. Så kallas nämligen de allra yngsta, födda omkring 2012 – 2027. Det är lite väl tidigt att uttala sig om hur de kommer påverka arbetslivet men många tror att de kommer röra sig än mer sömlöst mellan den digitala och den fysiska verkligheten, kanske i den virtuella världen, Metaverse, som just nu byggs upp.

Millennials – vill förverkliga sig själva men söker mer trygghet än tidigare

Den lite äldre generationen, 25- till 40-åringarna, brukar kallas Millennials. Det är alltså den yngsta generation som är etablerad på dagens arbetsmarknad. Ungdomsbarometerns återkommande undersökningar om denna grupp visar bland annat en stark vilja till självförverkligande, drygt 90 procent tycker det är mycket viktigt och den höga noteringen ligger kvar sedan tidigare undersökningar. Man kan dock se en trend de senaste åren att allt fler söker trygga anställningar, troligen en effekt av den ökande oron i samhället som även Generation Z påverkats av. Synen på ledarskap har också ändrats hos Millennials. Sedan 2016 har andelen som uppger att ledarskapet är viktigast för arbetsklimatet ökat markant från knappt hälften till 7 av 10.

Tips: Letar du efter unga medarbetare? Här hittar du två checklistor från chef.se för ett generationsanpassat ledarskap

Ledarskapet har stor betydelse

För både Millennials och Generation Z spelar det alltså stor roll hur deras chef agerar. Generationsforskaren Anders Parment säger i en intervju med HR-plattformen Benify, att det är särskilt viktigt för Generation Z att få regelbunden och tydlig återkoppling. Att ha en närvarande chef som är snabb med feedback men också litar på sina medarbetare och ger frihet, det är något som Generation Z går i gång på. Han menar också att det i framtiden kommer bli allt viktigare med individuella lösningar, till exempel när det gäller förmåner. Det är många unga idag som bryr sig ganska lite om en traditionell statusmarkör som en lyxig tjänstebil. Att däremot få hjälp med en tjänst som underlättar den egna vardagen är mycket mer attraktivt och kan vara det som avgör valet av arbetsgivare.

Utmaningar för offentlig sektor

Det stora samhällsengagemanget hos de yngre och deras vilja att påverka och göra nytta, kan tänkas göra den offentliga sektorn mer intressant som arbetsgivare för dem. Även det ökande suget efter trygghet och stabilitet talar för att fler vill jobba i offentlig sektor i framtiden. Mycket riktigt så hamnar två stora delar av offentlig sektor högst på listan över vilka branscher unga helst vill jobba inom. Det säger rapporten Slaget om Generation Z, framtagen av Benify i samarbetet med Kantar Sifo. Hälso- och sjukvård och Utbildning rankas som nummer 1 och 2 på listan, före branscher som vanligtvis är mest attraktiva för unga, nämligen media, IT och marknadsföring. Det är ju glädjande såklart, men rapporten varnar också för risken att det kan bli svårt att behålla personal om inte arbetsmiljö och anställningsförhållanden förbättras. Dock ligger den offentliga sektorn som helhet en bit efter den privata. Ungefär en fjärdedel av Generation Z uppger att de helst vill jobba i offentlig sektor medan nästan dubbelt så många väljer privat. Endast några få procent anger ideell sektor och en femtedel vet inte.

Lön och ledarskap viktigast

Hur kan då offentlig sektor attrahera, och inte minst behålla, fler unga? Ja, enligt Slaget om Generation Z så är det två saker som är särskilt viktiga för både tjejer och killar: lön och ledarskap. I kategorin lön, som ligger på första plats hos killarna, finns kanske en nyckel till att både offentlig och ideell sektor hamnar efter den privata i attraktivitet. Många vill göra en insats och bidra till samhället men man ser det inte som ett kall som man är beredd att göra utan en bra lön. I dag ligger medellönen lägre i offentlig än privat sektor för alla branscher.

Ledarskap är också en av de viktigaste parametrarna, särskilt för tjejer som rankar den på allra högsta plats, tätt följd av företagets värderingar och lön. Här har offentlig sektor en styrka, eller åtminstone en möjlighet. Många organisationer i offentlig sektor står för värderingar som många unga idag sympatiserar med, till exempel jämställdhet, klimat- och hållbarhetsfokus samt likabehandling. Att se till att vara grundad i verksamhetens syfte och värderingar och att kommunicera kring det på ett tydligt sätt, kan bli en framgångsfaktor. Den som klarar det och dessutom fortsätter utveckla ledarskapet, både på organisatorisk, grupp- och individuell nivå har god chans att vinna slaget om Generation Z även på lång sikt.

Tips på mer läsning för dig som chef inom offentlig sektor:

Att leda den som inte vill bli ledd

Offentlig sektor eller privat – Hur ser skillnaderna ut?

Bra chef viktigt när unga akademiker får välja