Chefsguider
Bra chefer och ett gott ledarskap föder framgång. Utvecklas som chef med våra verktyg, tips och råd! Välj en eller flera guider eller situationer som du befinner dig i.
Det finns 275 guider inom ditt val
SÖK I GUIDER

Checklista – hållbarhetsfrågor för en organisation

För att hållbarhetsarbetet ska vara värdefullt och till störst nytta ska det vara fullt integrerat med din organisations kärnverksamhet, och du ska koncentrera dina insatser där de har störst påverkan. Då får du fördelar både i form av riskminimering, effektiviseringar, kostnadsbesparingar och ett försprång på marknaden.

Här är en checklista med de vanligaste hållbarhetsfrågorna som kan vara aktuella för din organisation.

Övergripande områden

Förtroende – ”licens to operate” – på marknaden och i samhället

Hur stort är din organisations förtroende bland kunder, anställda och övriga intressenter? Hur avspeglar era värderingar ert handlande? För ni en dialog kring era värderingar och etik? Uppvisar ni en hög grad av ansvar internt och externt? Jobbar ni kontinuerligt med innovation och utveckling som bidrar till lösningar på miljö och samhällsproblem? 

Hållbar produktion och konsumtion

En av knäckfrågorna för en hållbar värld är att ”göra mera med mindre”; att producera och konsumera på sätt som inte innebär ett ökat resursuttag. Det här kallas hållbar produktion och konsumtion. Vid FN:s möte om hållbar utveckling i Rio de Janeiro, Rio+20 i juni 2012, antogs ett tioårigt ramverk för hållbar konsumtion och produktion. Det betyder att alla länder ska arbeta för hållbara konsumtions- och produktionsmönster och att alla aktörer; regeringar, internationella organisationer, privata näringslivet och civila samhället ska ta en aktiv roll.

Nya, mer hållbara, affärsmodeller krävs för att uppnå detta, till exempel att erbjuda att hyra eller leasa dina produkter, att designa dem för att återvinna och återanvända, erbjuda tjänster istället för produkter eller koppla tjänster till produkter.

Diskuterar ni frågan om hur ni ska tjäna pengar genom att sälja färre produkter?


Miljöfrågor

Resursförbrukning

Med resursförbrukning menas en produkts energi-, vatten- och kemikalieförbrukning. Naturresurser kan delas in i förnyelsebara och icke förnyelsebara.

Använder ni förnyelsebara resurser (vind, sol, skog)? Använder ni icke förnyelsebara resurser? Till exempel olja, uran, kol och malm? Har du kunskap om vilka resurser ni är beroende av och hur tillgängliga dessa är? Är priset på väg upp eller finns andra tillgänglighetsproblem?

Klimatpåverkan

Alla måste kraftigt minska sina utsläpp för att vi ska komma till rätta med klimatförändringarna, oavsett utsläppskälla. Här finns massor att göra, alltifrån energieffektivisering och övergång till förnybar energi i kontor och kommersiella lokaler, tillverkning, transport och resor. Många produkter har också en stor förbrukning under andvändningsskedet, till exempel textilier (när vi tvättar) och elektronik. 

Mäter ni era utsläpp? Gör ni tillräckligt för att minska dem? 

Kemikalieanvändning

Idag är över 4 000 gånger mer kemikalier i omlopp än för femtio år sedan. Utan överdrift kan man tala om att vi numera lever i en cocktail av kemikalier. De finns överallt – i din mat, i dina kontorsmöbler, i din it-utrustning och förmodligen i de produkter du tillverkar. Har du koll på dina kemikalier, kan du minska och ersätta dessa med mindre skadliga kemikalier? Pågår ett arbete eller en diskussion för att göra detta?

Läs mer hos Kemikalieinspektionen och SUBSPORT – Substitution Support Portal

Vattenförbrukning

Många delar av världen står inför akut vattenbrist eller vattenstress. SIWI, Stockholm International Water Institute, har uppskattat att vattenbristen i världen år 2030 kommer uppgå till 40 procent. Vatten behövs i princip i alla processer, inte minst inom livsmedelsindustrin och processindustrin som är storkonsumenter av vatten. Nu pratar man om virtuellt vatten, det avser summan av vattenanvändningen i de olika stegen i produktionskedjan. Adjektivet "virtuell" refererar till det faktum att det mesta av vattnet som används för att framställa en produkt inte ingår i produkten. Några exempel:

  • 15 400 liter vatten för att producera ett kilo nötkött
  • 1 000 liter vatten för att producera en liter mjöl

Du kan läsa mera om vattenfotavtryck på waterfootprint.org och virtuellt vatten på virtualwater.eu/

Har ni kontroll på er vattenförbrukning och pågår ett arbete för att minska vattenförbrukningen?

Avfallshantering

Alla organisationer och aktiviteter efterlämnar avfall. Oavsett om det är ett kontor eller gruvindustrin, som är den i särklass största avfallsproducenten. Avfall delas in i farligt och icke farligt avfall.

Avfallsförbrukningen stiger per person och år, trots EU:s riktlinjer om minskade avfall. Frågan om avfallshantering och sopsortering är helt avgörande för ett hållbart samhälle. Det finns stora effektivitetsvinster med att minska, återanvända och återvinna produkter. Den så kallade avfallstrappan ger vägledning hur du ska tänka kring ditt avfall – minimiera, återanvända, återvinna, energiåtervinning (förbränning), deponi.

Hur tar du hand om ditt avfall? Vad mer kan du göra för att eliminera eller minska avfallet? Allt avfall är en förlorad intäkt.

Trappa

EU har beslutat om en avfallshierarki, eller avfallstrappa, som även styr hur avfallet tas omhand i Sverige. Vi bör i första hand se till att så lite avfall som möjligt skapas. 

Biologisk mångfald

De allra flesta tillverkande industrier och branscher är starkt beroende av och påverkar den biologiska mångfalden, det vill säga den mosaik av naturtyper och livsmiljöer som finns i landskapet – odlad mark, vattendrag och sjöar, våtmarker, skogar och fjäll. Biologisk mångfald främjar också folkhälsan genom att många natur- och kulturmiljöer är en viktig källa till rekreation och friluftsliv. Vi lever nu i den sjätte massutrotningsfasen, den första orsakad av människan. Att stärka den biologiska mångfalden är helt avgörande för att ha ett hållbart och produktivt samhälle.

Vet du hur din verksamhet påverkar den biologiska mångfalden?

Ekosystemtjänster

Nära förknippat med den biologiska mångfalden är ekosystemtjänster, de tjänster som ekosystemen förser oss med, det vill säga den nytta människor har direkt eller indirekt av ekosystemfunktioner. Ekosystemtjänster upprätthåller och förbättrar människans levnadsvillkor och är många gånger en förutsättning för vår överlevnad. Ekosystemtjänster är "gratis" och tas ofta för givet. I en internationell forskningsrapport från 2005 fann forskarna att över 60 procent av ekosystemtjänsterna är i sämre skick än för 50 år sedan.   

Ekosystemtjänster delas in i fyra kategorier:

  • Reglerande funktioner
    Skydd mot skadlig kosmisk strålning (UV), reglering av atmosfärens kemiska sammansättning, koldioxidupptag, reglering av sediment och så vidare.
  • Bärande funktioner
    Ger utrymme eller underlag för mänsklig bebyggelse och bosättningar, jordbruk och vattenbruk, energiomvandling och så vidare. 
  • Produktionsfunktioner
    Syre, vatten, mat och näringsrika drycker och så vidare. 
  • Informationsfunktioner
    Estetiska upplevelser, andlig och religiös information, historisk information (arvsvärde) och så vidare.

Mer information finns hos World Resource Institute, här kan du läsa mera om ekosystemtjänster och de verktyg som företag kan använda för att proaktivt utveckla strategier för att hantera de affärsrisker och möjligheter som följer av verksamhetens beroende och påverkan på ekosystemen.

Är du medveten om vilken påverkan ekosystemtjänsterna har för din verksamhet och hur ni påverkar dem?


Ekonomiska frågor

Mutor och korruption

Sverige antog år 2012 en ny, hårdare, lag mot mutor. I korthet går den ut på att den krets av personer som kan dömas för att ha tagit emot eller gett en muta utvidgas väsentligt (Prop. 2011/12:79).

Institutet Mot Mutor (IMM) skriver: "Mutor leder till högre kostnader och snedvrider konkurrensen på marknaden. Verksamhetens rykte och varumärke riskerar att skadas. Förtroendet från kunder och andra affärskontakter förstörs. Även förtroendet hos allmänheten kan skadas. Oavsett om mutor upptäcks eller inte, påverkas verksamheten negativt eftersom dolda intressen styr. Mutor skadar alla: arbetsgivaren/uppdragsgivaren, motparten, konkurrenterna och samhället."

Har ni tydliga riktlinjer mot korruption? Är de kända av alla i organisationen och för ni en öppen dialog om detta? 

Läs mer om riktlinjer för korruption och mutor hos IMM.

Etiska investeringar

Organisationers hållbarhetsarbete har blivit en stor fråga för investerare för att kunna göra fullskaliga riskbedömningar. Många investerare erbjuder idag också så kallade etiska fonder där man genom att göra positiva eller negativa urval av branscher och företag på olika sätt kanaliserar kapitalet till företag som värnar om miljön, respekterar mänskliga rättigheter och på andra sätt medvetet och uttalat arbetar med att bidra tillhållbar utveckling. Det kallas för SRI, sustainable and responsible investments.

Är din organisation föremål för investeringar eller har du själv investeringar du gör? Då ska du fundera på vad era investeringar bidrar till. Mängden kapital som förvaltas enligt något metod för SRI växer stadigt, både i Sverige och globalt.  

Läs mer på UNPRI, FN.s initiativ för hållbara investeringar.  

Skatt

Att ta ekonomiskt ansvar betyder att man ska betala skatt till de samhällen man verkar i. Skatt är resurser till den utbildning som företaget vill att medarbetarna ska ha erhållit innan de börjar hos dem, till barnomsorgen som tar hand om medarbetarnas barn när de är jobbar, till den infrastruktur – legalt och fysisk – som företagen är beroende av för att kunna bedriva sin verksamhet på ett lönsamt sätt.

Ser ni till att betala skatt i rätt tid i de länder ni är verksamma i?  


Sociala frågor

Arbetsmiljö

Som chef har du arbetsmiljöansvar. Det finns minst tre goda skäl att satsa på arbetsmiljön – humanistiska, ekonomiska och juridiska. Det humanistiska perspektivet utgår från omtanke om medarbetarna. Det är inte etiskt försvarbart att ha en ohälsosam arbetsmiljö som leder till ohälsa och sjukdom. Det blir ekonomiskt märkbart då medarbetare är sjuka. Slutligen finns det regler och lagstiftning som ställer krav på arbetsgivaren att aktivt arbeta med arbetsmiljön för att förebygga sjukdom och ohälsa. Arbetsmiljö är ett brett område och omfattar både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Du som chef har en central roll för att utveckla en hållbar arbetsorganisation.

Jobbar ni aktivt och förebyggande med arbetsmiljöfrågor?

Jämställdhet

Jämställdhet är en självklarhet, men trots att Sverige är världens mest jämställda land så är det långt kvar tills vi är jämställda i praktiken. Som chef är du en nyckelperson i arbetet för att öka jämställdheten på din arbetsplats. Det handlar om att ge alla kvinnor och män rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden. Jämställdhet är först och främst en rättvisefråga.

Hur ser jämställdheten ut hos er? Har kvinnor och män lika lön för lika arbete? Har ni jämnt antal kvinnor och män i ledande positioner? För ni en dialog kring detta och har ni en levande jämställdhetsplan med tydliga mål?

Mångfald

Arbetet med mångfald involverar alla och är mycket bredare än köns- och etnicitetsaspekten. Det kan vara olikheter i ålder, utbildning och personlighet. Mångfald är ett sätt att ta tillvara olikheter i en grupp eller en organisation. Ett aktivt mångfaldsarbete ökar kreativiteten och tillväxten har forskningen visat.

Mångfald handlar inte om att värdera alla lika utan att värdera olikheterna. I Sverige finns idag sju diskrimeneringsgrunder. Som chef har du ett stort ansvar att leda mångfaldsarbetet genom rekrytering, normbildning och att uppmuntra till olikheter i din grupp.

Hur ser mångfalden ut i din verksamhet? Har ni en mångfaldsplan?

Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter

Det är viktigt att ni kräver att de mänskliga rättigheterna följs samt att ni följer upp kraven, även i leverantörsledet. En miniminivå är att utgår från ILO:s åtta så kallade kärnkonventioner vilka utgör en minimistandard för arbetsvillkor över hela världen. Dessa handlar om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet.

ILO:s kärnkonventioner:

  • Nr 29 Förbud mot tvångs- och straffarbete
  • Nr 87 Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten
  • Nr 98 Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt
  • Nr 100 Lika lön för lika arbete, oavsett kön
  • Nr 105 Avskaffande av tvångsarbete
  • Nr 111 Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
  • Nr 138 Minimiålder för arbete
  • Nr 182 Mot de värsta formerna av barnarbete

Läs mer om ILO.

Ställer ni krav på era leverantörer och följer upp dessa?

Levnadslön

I många länder där produkter för den svenska marknaden produceras är minimilönen svår att leva på, den täcker sällan de grundläggande behoven för en arbetare. En levnadslön är däremot en lön som täcker de grundläggande behov en familj har som mat, rent vatten, husrum, kläder, utbildning för barn, grundläggande sjukvård och även lite extra att spara eller för att täcka upp oförutsedda utgifter.

Vad betalar ni era leverantörer, kan de betala en skälig lön till sina arbetare för den ersättningen?

Produktsäkerhet

Alla era produkter ska vara säkra, ha en god kvalitet, inte innehålla några farliga kemikalier och ha producerats med omtanke om människor och miljö. Behöver du förbättra eller förändra något i dina produktionsprocesser? Hållbarhet måste tänkas in i designprocessen då cirka 80 procent av en produkts eller tjänsts miljöpåverkan bestäms i de tidiga stadierna av utvecklingsprocessen.

Jobbar ni aktivt med produktsäkerhet och kvalitet?

Text: Erika Svensson Uppdaterat: 2013-12-19

Jag vill veta mer om medlemskapet

Etik, antikorruption och mutor

Goda kunskaper om regelverk och risksituationer ger dig bättre möjlighet att undvika att göra dig skyldig till korruption, men också att förebygga korruption bland dina medarbetare.
Läs mer om etik, antikorruption och mutor

Ledarnas hållbarhetsexpert skriver gästkrönikor om hållbarhet

"Självklart för cheferna att ta klimatansvar"

Hållbarhet måste få ses som ett ramverk för beslutsfattande och verksamhetsutveckling, det skulle kunna förenkla snarare än komplicera, skriver Erika Svensson.
Läs krönikan hos Veckans Affärer


"Att bråka är respektfullt"

Vi som gnetar med hållbarhetsarbetet måste våga vara bråkiga för att sälja in en utveckling som är hållbar, inte hållbar utveckling, skriver Erika Svensson.
Läs krönikan i Miljöaktuellt

Digital kurs: Leda hållbar utveckling

I våra digitala kurser finns övningar och aktiviteter som du kan genomföra själv eller tillsammans med din grupp. Utveckla ditt ledarskap med hjälp av filmer, poddar och tester – och experternas bästa tips.
Digitala kurser

Hållbarhetsbarometer 2014

Varför arbetar Ledarna med hållbarhet?

"Ledarna anser att hållbar utveckling ytterst är en överlevnadsfråga för företag och organisationer. Ledarna anser att chefer har en avgörande roll att driva arbetet som en integrerad del av verksamheten och att medverka till att företag och organisationer väljer alternativ som stödjer hållbar utveckling."

Läs mer i Idé och Framtid vår ideologiska plattform

Podcast: Klimatarbete – lönsamt?

I början av maj 2014 anordnade Ledarna och Hagainitiativet ett seminarium om lönsamhet kopplat till företags klimatarbete. Medverkade gjorde bland andra Annika Elias, ordförande Ledarna, som betonade vikten av ledarskap i ett företags klimatarbete.
Läs mer och lyssna på en podcast från seminariet

Chefen viktig för en hållbar utveckling

Erika Svensson, ledarskapsutvecklare på LedarnaEn undersökning i Ledarnas medlemspanel visar att 8 av 10 chefer ser att hållbarhetsfrågorna kommer att bli allt viktigare för den egna organisationen de närmaste åren.

– Det finns ett stort intresse för och ett behov av kunskap på området, berättar Erika Svensson, ledarskapsutvecklare på Ledarna. Läs hela intervjun om hållbarhet
Hållbar utveckling. Ledarnas Chefsbarometer 2012.

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem