Internkommunikation – nyckeln till ett hållbart försvar

– Alla svenska myndigheter har i uppdrag att arbeta med hållbarhet utifrån Agenda 2030. Det mål vi inom Försvarsmakten främst bidrar till är mål nummer 16, Fredliga och inkluderande samhällen. I det målet ryms både bekämpning av korruption och främjande av jämställdhet. Sverige är mig veterligen det enda land i världen vars försvarsmakt har en hållbarhetsfunktion, det är jag stolt över och det ska Sverige också vara stolt över, säger Naznoush Habashian.

Försvarsmakten kommer inte att vara den ”grönaste” myndigheten i Aktiebolaget Sverige, spår Naznoush, men det är också därför hon jobbar extra målinriktat mot mål 16.

Utbildar i jämställdhet

– När det gäller jämställdhetsmålet jobbar vi långsiktigt för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheten. Ett exempel är den utbildningsinsats vi gör som kallas Gender Coach-programmet. Den syftar till att ge cheferna kunskap och motivation för att öka jämställdheten. Vi jobbar även med att motverka tystnadskultur, stärka hanteringen av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Utöver det har vi ett långsiktigt arbete för att öka andelen kvinnor på alla nivåer. Vi utbildar även i dessa frågor i samband med våra fredsbevarande insatser. Internationellt arbetar vi för att höja ribban globalt, inom både EU och Nato, säger Naznoush.

En av Försvarsmaktens största utmaningar handlar om hur de ska hantera alla sina fossila fordon och farkoster som alla har en mycket lång livslängd. Dels är det oerhört kostsamt att byta ut dem, dels är inte teknikutvecklingen riktigt där än. En annan utmaning är att minska miljöpåverkan på förläggningarna, främst utomlands. Där har man ett system för att återvinna vatten, producera sin egen el och ta hand om avfallet på ett hållbart sätt. Vid fredsbevarande insatser behöver de också ta hänsyn till hur de använder värdlandets naturresurser.

– Vi har på flera sätt påverkat Natos och EU:s olika standarder positivt och tagit fram flertal koncept bland annat ett koncept för best practise. Om man vill skapa förtroende och lokal förankring i ett land där det är ont om el, så är det motsägelsefullt om vi på campen har obegränsad tillgång. Vi kan inte heller agera på ett sätt som till exempel försämrar tillgången till dricksvatten, säger Naznoush.

Öka mandatet genom förtroende

Naznoush menar att en väg framåt för att öka hållbarhetsmandatet är att ha en ödmjuk inställning till sitt uppdrag och att bygga upp det interna förtroendet för arbetet. Då ökar mandatet och förutsättningarna att driva på sitt uppdrag förbättras. Hon förankrar och kommunicerar konstant kring hållbarhetsarbetet som görs, framför allt internt. Genom att ständigt påminna om att hållbarhet är ett gemensamt ansvar som hela organisationen delar, kan motivationen hållas uppe.

Vilka är då hennes bästa tips råd till chefer som har hållbarhetsuppdrag i sina organisationer?

– Som sagt, satsa på kommunikation och underskatta inte internkommunikationens kraft! Alla medarbetare måste förstå hur de bidrar till hållbarhet i vardagen. Jag vill tydliggöra på vilket sätt vi redan bidrar till en hållbar utveckling och visa på att det är en naturlig del av vår verksamhet. Genom att koppla medarbetarnas dagliga arbete till våra mål och hur de påverkar målen positivt, känner alla engagemang och då kan de bidra med egna idéer om hur vi kan utveckla vårt hållbara förhållningssätt.

Naznoush menar även att mentorskap är viktigt – många gånger bättre än en utbildning. Att nätverka och dela erfarenheter med andra är alltid ett bra sätt att lära sig mer.

– Jag har själv varit mentor, bland annat på KTH och genom NMC Nätverket för Hållbart Näringsliv, eftersom jag vill att de unga ska slippa göra om alla misstag som jag gjort, avslutar Naznoush med ett skratt.